Kost för bebisar mellan 0-4 månader
Under de första veckorna trivs det lilla barnet med att bara få umgås i lugn och ro och njuta av att ha närhet. Amningstunderna är ett perfekt tillfälle för detta och att knyta an.
Bröstmjölk är bästa näringen för den nyfödda. Genom amningen har det lilla barnet alltid tillgång till en färsk, prisvärd och varm måltid. Under de första sex månaderna får barnet all den näring hen behöver från bröstmjölken, med undantag från D-vitamin. Men modersmjölken handlar inte bara om näring; genom amningen får barnet närhet, värme och gemensam tid med mamman. Fulltidsamning rekommenderas upp till 4–6 månaders ålder. Ta kontakt med din barnavårdscentral om du har problem eller frågor angående amningen.
Vad innehåller bröstmjölken?
Bröstmjölk är ett unikt livsmedel och idealisk för ett litet barn. Bröstmjölkens innehåll påverkas av bland annat av tiden på dygnet och hur länge amningen varar. Bröstmjölken innehåller rikligt med fett, i genomsnitt 4 %. I ett tidigt stadie av amningen har mjölken en låg fetthalt men mot slutet av amningen kan mjölkens fetthalt vara betydligt högre. Barnet får över 50 % av sin energi från fett.
Bröstmjölken innehåller långkedjiga fleromättade omega-3 och omega-9 fettsyror (dokosahexaensyra=DHA och arakidonsyra=ARA) som är viktiga för utvecklingen av barnets hjärna och nervsystem. Produktionen av dessa fettsyror är otillräcklig hos ett nyfött barn och därför är det viktigt att få dessa från bröstmjölken. Fettsyrehalterna från omega-3 och omega-6 i bröstmjölken påverkas av mammans kosthållning och speciellt av antalet måltider som innehåller fisk.
Mängden och kvaliteten på proteinet i bröstmjölken är idealiska för ett nyfött barn. Huvuddelen av proteinerna i bröstmjölken består av vassleprotein, som är lättsmält för ditt barn. Totalproteinhalten i bröstmjölk är lägre än i komjölk.
Laktos är den viktigaste kolhydraten i bröstmjölken. En hög laktoshalt ökar surheten i barnets avföring och främjar produktionen av goda tarmbakterier. Barnet får även energi från laktos. Förutom D-vitamin, får ett friskt barn alla vitaminer och mineraler som hen behöver från bröstmjölken. Det finns inte mycket järn i bröstmjölken, men barnet har egna järndepåer vid födseln och kan dessutom även dra nytta av största delen av den lilla mängden järn som bröstmjölken innehåller.
Problem med amningen?
Amning är inte alltid problemfritt. Vanligtvis förekommer problemen i början av amningen och är oftast tillfälliga. För att lyckas, är det viktigt att du tror och litar på att allt kommer att gå bra. Tillräcklig vila, intag av vätska och allsidig kosthållning är viktiga förutsättningar för att lyckas. Att göra amningen till en lugn stund och själv försöka koppla av kan hjälpa till.
Du ska inte brottas med amningsproblemen ensam. Du kan få goda tips, råd och stöd från BB, barnavårdscentralen, andra mammor samt från amningsstödtelefonjouren. På några orter finns också amningsstödgrupper. Information om hjälp och stöd finns hos organisationen Amningshjälpen. De flesta amningsproblemen kan lösas!
Kom ihåg att dricka tillräckligt!
När du ammar behöver du varje dag dricka cirka en liter mer vätska än normalt. Färskt vatten är den bästa törstsläckaren, men mjölk eller filmjölk i samband med måltiderna säkerställer tillräckligt intag av kalcium. Rekommendationen för kalcium för gravida och ammande mammor är 900 mg/dag. Den här mängden kan du få av cirka 5 dl flytande mjölkprodukter och 2-3 skivor ost per dag. Mjölk och mjölkprodukter innehåller också många andra näringsämnen. Läs mer här om kostråd för dig som ammar.
Genom kvaliteten på din egen mat påverkar du vad ditt barn får i sig
Amningen kräver mycket energi och därför behöver den ammande mamman extra näring. Behovet av många näringsämnen är även större under amningsperioden än under graviditeten. Från en allsidig och tillräcklig kosthållning får mamman lagom mängder energi och viktiga näringsämnen, både till sig själv och till barnet som ammas. Du ska inte medvetet banta under amningsperioden, många mammor går ner i vikt under den här tiden ändå.
Bröstmjölkens vitamininnehåll beror, till en viss del, på mammans kosthållning. Därför är det viktig att kosthållningen är allsidig och innehåller rikligt med grönsaker och frukter. Fetthalterna i bröstmjölken speglar mammans kosthållning. Välj gärna mjuka fetter och oljor för både smörgåsen och matlagningen.
Ät fisk minst två gånger i veckan. Växla mellan olika fisksorter till exempel siklöja, röd abborre, sej, sik, regnbågsforell, röding eller öring. Måltiderna, som innehåller fisk, förhöjer fettsyrehalten av omega-3 i bröstmjölken. Trots fiskens goda näringsegenskaper, ska gravida och ammande mammorna undvika gädda på grund av dess höga kvicksilverhalt. Andra storväxta insjörovfiskar (abborre, gös och lake), stora strömmingar (över 17 cm) och östersjölax ska du som är gravid eller ammar bara äta 1–2 gånger i månaden.
