Fråga Valio

Känslighet för laktos varierar beroende på hur mycket av enzymet laktas man har kvar. Barn och vuxna kan vara lika känsliga.

Nej, det är det inte. En person med normal laktostolerans tar ingen skada av att använda laktosfria produkter. Laktasenzymet produceras i tarmen. Hos dem som är laktosintoleranta klarar tunntarmen inte av att bryta ner (spjälka) allt laktos. Det beror på att man har för låg halt av enzymet laktas. Har man för lite laktas går det ospjälkade laktoset till tjocktarmen där det börjar jäsa vilket leder till buksmärtor, gasbildning och diarré. 

Laktasproduktionen är genetiskt bestämd och intag av laktosfattiga produkter minskar alltså inte produktionen av enzymet. Hur mycket eller lite laktos man däremot klarar av utan att må dåligt är individuellt och kan även bero på måltidens sammansättning.

Symtom på laktosintolerans framkommer ganska snabbt. Men symtomen är individuella och beroende av måltidens helhet. Ett glas mjölk på tom mage kan vara jobbigt men i samband med annan mat kan det gå bra utan att problem uppkommer. Graden av symtom beror också på hur mycket laktasbildning man har, om det finns lite kvar eller om den helt upphört.

Nej, det kan man inte. Vid laktosintolerans saknar man enzymet laktas. Laktas som finns i tarmarna är inte ett så kallad adaptivt enzym som många andra enzymer. Detta innebär att mängden laktas inte kommer att minska även om det inte finns laktos i produkten man konsumerar. För en person som har en hög laktasaktivitet och som därför tål laktos innebär det ingen fara med att konsumera laktosfria produkter. Hans eller hennes tolerans för laktos kommer att förbli hög.

Det finns dock personer med en låg laktasaktivitet, vars tarm har anpassat sig till ett regelbundet intag av laktos. Det är individuellt vilken mängd laktos denna person klarar av samt i vilken kombination av maträtt mejeriprodukten med laktosinnehåll förekommer. Generellt så innehåller exempelvis produkter som fil, yoghurt och grädde (surmjölksprodukter) mejeriprodukter en mindre mängd laktos än vanlig mjölk. Exempelvis så innehåller färskost en mindre mängd laktos och hårdost är naturligt fri från laktos.

Om man misstänker att man själv eller ens barn lider av en matkänslighetsallergi bör man i första hand alltid kontakta en läkare för att få en korrekt diagnos. Det kan vara så att man lider av mjölkallergi, vilket är en allergi och då bör man vara försiktig med att experimentera sig fram till en lösning.

Skillnaden mellan laktosintolerans och mjölkallergi är att laktosintolerans innebär känslighet mot mjölksockret (laktosen) medan mjölkallergi innebär att man är allergisk mot mjölkprotein. Om man är allergisk mot mjölk så skall man inte konsumera Valios mejeriprodukter. I Valios laktosfria produkter så har endast laktosen blivit borttagen, alltså mjölksockret. Det är skillnaden mellan laktosintolerans och mjölkallergi. För en mjölkallergiker kan det vara farligt att få i sig all sorts mjölk, även om den är laktosfri. Ett vanligt symptom på mjölkallergi är eksem, men andningsbesvär kan också uppstå.

Den som är laktosintolerant tål inte mjölksocker. Laktos finns i all mjölk, både modersmjölk och mjölk från ko, buffel, åsna, get och får. Laktos, det vill säga mjölksocker, ger mjölken dess söta smak.

För att kroppen ska ha nytta av mjölksockret måste det först brytas ned. Det gör det med hjälp av ett ämne, som kallas laktasenzym. Laktasenzymet finns i tarmen hos människan. Vissa personer saknar detta enzym eller har för litet av det, de får då besvär av laktosen i mjölken och är därför laktosintoleranta.

Symptom av laktosintolerans kan variera från person till person och är därför mycket individuella. Några får inga symptom alls även om de har diagnostiserats avsaknad av laktasenzymen, och andra får tydliga symptom. Laktosintolerans innebär att man har laktosmalabsorption och får tydliga symptom. Vanligaste symptomet är gasbildning, lös avföring, svullnad eller ont i magen.

Av de som har diagnostiserats laktosmalabsorption, får bara hälften magbesvär och ca 1/5 symptom som är besvärliga. Dessa symptom är inte farliga, men kan vara smärtsamma och besvärande. Läkare kan ställa diagnosen genom en laktosbelastning. Man dricker en laktoslösning och mäter genom blodprov hur effektivt mjölksockret spjälkas i tarmen.

Några får symptom efter ett glas mjölk, medan andra tål en större mängd laktos som motsvarar nästan en hel liter mjölk. Detta beror till exempel på hur snabbt man tömmer magsäcken, hur lång tid tar det för maten att gå genom i mag- och tarmkanalen, vilken slags bakterieflora eller pH-värde det finns i tarmen. Dessa tillstånd är sällan stabila, och kan variera dagligen. På grund av detta varierar även symptomen. Till exempel om man äter en fettrik eller fiberrik kost, påverkar detta att magsäcken töms långsammare. Då har enzymen också mer tid att spjälka laktosen.

Alltså, om man dricker mjölk i samband med maten, är risken att få symptom mindre. Produkter som exempelvis fil, yoghurt och grädde (surmjölksprodukter) innehåller naturlig mindre mängd laktos än exempelvis mjölk. Bakterier i tarmen spjälker laktos som inte har absorberats och detta kan hjälpa symptomen (gasbildningen minskar osv.). Gasbildningen minskar också om pH-värdet i tarmen sjunker.