Koldioxidneutral mjölk 2035

Vårt mål är att producera helt koldioxidneutral mjölk till år 2035. För att kunna göra det behöver vi se över vårt hållbarhetsarbete i alla led och minska utsläppen på både mjölkgårdarna och i atmosfären. Under de senaste 50 åren har vi halverat mängden metan som släpps ut av mjölkkorna genom förbättrad djuromsorg, bättre foder och uppfödning, vilket lett till att varje ko ger mer mjölk.

Avtal med Science Based Targets

Det är så klart viktigt att klimatmålsättningar är vetenskapligt baserade. Därför bad vi för en tid sedan Science Based Targets-organisationen (SBT) kika på våra mål. Och nu är de godkända!

SBT verkar för att företagen ska ha vetenskapligt förankrade klimatmål som leder till minskningar av koldioxidavtrycket så klimatuppvärmningen ska hamna väl under 2 grader, enligt Parisavtalet. Valios nu godkända klimatmålsättningar är att uppvärmningen får bli max 1,5 grader till 2030. Det innebär rejäla sänkningar av växthusgasutsläppen. På gårdarna uppemot 50%, i produktionen 47% och inom logistik ca 28% jämfört med 2019 års nivåer.

Klimatkalkylator på Valios mjölkgårdar

Med Valio Carbo Farm Calculator kan våra bönder mäta och följa upp sina koldioxidutsläpp. Systemet introduceras under år 2020 och redan nu har över 1100 gårdar börjat använda systemet. Pilotstudier och uppskattningar visar att gårdarna med hjälp av kalkylatorn kommer att kunna minska sina utsläpp med ca 30% inom 5 år. Detta genom att förbättra skördar och foder till korna, effektivisera gödselhanteringen och ställa om till förnybara bränslen för uppvärmning och transporter. Systemet är unikt i sitt slag, den enda klimatkalkylator som är helt skräddarsydd för mjölkgårdar. Det är tredjepartsgranskat och godkänt av företaget Carbon Trust. Läs mer om Valios hållbara mjölkgårdar.

• Läs mer om regenerativt jordbruk.
• Läs mer om SBT-initiativet.
• Läs hela vår Hållbarhetsrapport

Jorden hjälper jorden

Tillsammans med miljöorganisationen Baltic Sea Action Group utbildar vi våra bönder i det som kallas för kolbindande jordbruk. Genom till exempel växelvis odling, ökad artrikedom och förlängd växtsäsong blir markerna mer välmående och tar bättre upp koldioxid i atmosfären. Samarbetet ger en rad miljöförbättrande åtgärder som påverkar våra närmarker i Östersjöområdet på ett positivt sätt.