Kosthållning och dieter
En viss typ av diet kan vara ett medvetet val eller i många fall det enda alternativet på grund av allergi eller intolerans. Vi har samlat information om olika dieter för det ska vara enkelt att hitta en passande kosthållning, oavsett allergi, intolerans eller preferens.
Olika typer av dieter
Dieter innebär att man gör olika anpassningar i kosthållningen och det finns en uppsjö av olika typer av dieter. Motivationen till att följa en diet kan komma från att du vill må bättre fysiskt eller psykiskt, kontrollera din vikt, att du har en viss tro eller på grund av allergi eller intolerans av vissa födoämnen. Dieter kan likt mycket annat gå i trender och under åren har många dieter kommit och gått medan vissa än idag är väldigt vanliga. I receptsökningen på Valios hemsida hittar du rätter som lämpar sig för olika typer av dieter, och i artiklarna nedan hittar du mer detaljerad information om olika typer av dieter.
Laktosfri kost
Graden av laktosintolerans varierar mellan olika personer och kan också variera från dag till dag. Vissa tål att dricka ett litet glas mjölk i samband med en måltid, medan de som är allra känsligast får besvär av mycket små mängder.
Glutenfri kost
Gluten är ett protein som finns naturligt i sädesslagen vete, råg och korn. Att äta glutenfri mat kan vara självvalt eller något som är nödvändigt för dig med glutenintolerans. Läs mer om vad man bör tänka på vid en glutenfri kost här.
Vegetarisk kost
Att äta växtbaserat blir idag allt vanligare och man hör allt oftare termer som laktovo-vegetarian och flexitarian. Vad innebär detta egentligen? Läs mer om de olika växtbaserade dieterna här och vad man bör tänka på.
Vegansk kost
En vegansk kost innebär att man inte alls äter icke-animaliska produkter utan enbart sådant som är växtbaserat. Den innehåller alltså varken kött, fisk, skaldjur, mjölkprodukter, ägg eller honung. Det är viktigt att se till att du som vegan får i dig all näring som du behöver.
Spannmålsfri kost
Vid spannmålsallergier följer man en spannmålsfri diet, vilket i praktiken oftast innebär att man utesluter råg, korn och vete samt livsmedel som innehåller något av dem. Spannmålsallergi diagnostiseras vanligtvis redan i spädbarnsålder. Läs mer om vad det innebär att utesluta spannmål från sin kosthållning.
Mat och korsallergier
Du som har en matallergi måste undvika att äta de råvaror som du reagerar på, och i stället försöka hitta alternativa produkter. Här måste du vara extra noga så att du verkligen väljer livsmedel som täcker ditt näringsbehov. De vanligaste allergiframkallande livsmedlen är mjölk, ägg samt vete, korn och råg.
Äggfri kost
Någon som är allergisk mot ägg behöver se till att äta en äggfri kost. Äggallergiker får symptom av de proteiner som finns i ägg och måste därför undvika dessa.
Flexitarian: en flexibel vegetarianism
Att vara flexiterian betyder att man anammar en flexibel kost vilket är ett utmärkt sätt att öka användningen av grönsaker. En flexitarian kan till exempel ersätta en del av köttmåltider med växtbaserade alternativ. Se mer om de olika vego-termerna här.
Näringstrender och dieter
Nya dieter och mattrender skapar rubriker med jämna mellanrum. Vad som är gemensamt för alla modedieter är att de lovar snabba förändringar över viss tid, och inte stödjer en permanent förändring mot hälsosammare matvanor. Om du har dåliga kostvanor är det viktigt att försöka förändra livsstilen permanent istället för att leta efter snabba lösningar. Här har vi samlat information om några av de vanligaste dieterna och vad de innebär.
Kosthållning och mat i olika religioner
Religioner och övertygelser påverkar ibland livsmedelsval, vilket är viktigt att tänka på när man lagar mat. Många religioner har sina egna sätt att dela upp mat i vad som är tillåtet och vad som är förbjudet. Läs mer om maten för islam och judendomen här.
Gikt och kost
Gikt är en artritsjukdom som blir allt vanligare. Med dieten försöker man förhindra giktrelaterad artrit genom att sänka urinsyranivåerna i blodet. En hälsosam kost är lämpligt för personer med gikt, så länge man kommer ihåg att vara uppmärksam på några saker. Att gikt blir allt vanligare kan förklaras av en ökning av medelåldern, fetma, ökad alkoholkonsumtion och en ökning av njursvikt.
