Regenerativt jordbruk

De pågående klimatförändringarna tillsammans med en ständigt ökad befolkningstillväxt innebär stora utmaningar för matproduktionen världen över.

Vi behöver producera mer mat men samtidigt minska klimatavtrycket från framställningen. Det innebär att man behöver identifiera de mest hållbara produktionsmetoderna inom jordbruket. Som mejeriproducent har Valio tagit sig an flera av de utmaningar som finns, och arbetar aktivt för att hitta lösningar till dem.

Var finns koldioxidutsläppen i mjölkproduktionen?

Mer än 90 % av utsläppen uppstår i primärproduktionen, innan mjölkbilen lämnar gården. Det handlar framförallt om metan från kor och utsläpp av kväve och fosfor från gödsel. Klimatavtrycket från mjölkproduktionen behöver minskas avsevärt de kommande åren och den största effekten av klimatåtgärderna fås på mjölkgårdarna. Samtidigt som betesodlingar kan bli bättre kolsänkor, måste kogödsel och andra biprodukter tas tillvara på i exempelvis förnybar energiproduktion.

Vad är regenerativt jordbruk?

Växelvis odling, ökad artrikedom och förlängd växtsäsong är exempel på metoder som förbättrar bindningen av koldioxid i jorden. Växtarter med långa rötter till exempel klöver, för koldioxiden djupare ned i jorden.

Hur fungerar regenerativt jordbruk?

Koldioxid transporteras ned i jorden genom fotosyntesen. Beroende på jordtyp och kvalitet kan koldioxiden lagras olika mycket och olika länge i jorden. Allt för ensidiga jordbruksmetoder har på sina ställen försvagat jordens förmåga att binda koldioxid. Är marken näringsfattig släpper den ut koldioxid istället för att lagra den, medan en porös jord är bra på att behålla näringen och kan dessutom förhindra avrinning till vattendrag.

Hur mycket kol kan jorden lagra?

Valios egna mycket grova uppskattningar tyder på att jorden kan absorbera så mycket som 2 000 kg koldioxid per hektar och år. Mer forskning behövs på området och därför samarbetar Valio med flera forskningsinstitut tex Finska Metereologiska Institutet. Hur länge kan jorden lagra koldioxid? Även här har Valio gjort grova uppskattningar som indikerar att jorden kan binda koldioxid i 10 år innan den blir mättad. Denna förmåga är särskilt viktig just nu eftersom vi befinner oss i en övergångsfas där vi går från fossil till cirkulär ekonomi med förnybara och rena energikällor.

Vad finns det för potential för att reducera utsläpp av koldioxid?

Om betesodlingar ställs om så att det gynnar bindning av koldioxid visar uppskattningar att det går att reducera det totala koldioxidutsläppet från mjölkproduktionen med upp till 50 % . Ovan siffror är Valios uppskattningar, mer forskning behövs på området, vilket är en anledning till att Valio nu samarbetar med miljöorganisationer och forskningsinstitut för att få fram vederhäftiga data.

Hur arbetar Valio för ett kolbindande jordbruk?

Valio samarbetar med forskningsinstitut och miljöorganisationer såsom Baltic Sea Action Group och Finska Meteorologiska Institutet med att forska och utbilda bönder. Arbetet kommer att innefatta exempelvis nya odlingstekniker för att få grässkördarna så stora som möjligt samtidigt som så mycket koldioxid som möjligt binds i jorden.

Tips på saker du själv kan göra för att förbättra jordhälsan

  • Lämna en del av gräsmattan oklippt

  • Klipp gräset mera sällan eller höj klipphöjden

  • Plantera flera olika typer av växter som lockar till sig pollinatorer och blommar vid olika tidpunkter under sommaren

  • Minimera jordbearbetningen – låt jorden vara

  • Använd inte bekämpningsmedel

  • Använd kompost i stället för gödselmedel

  • Lämna gräsmattan okrattad på hösten

  • Skydda träden på gården genom att låta gräset växa runtomkring dem

  • Minska på ogräsrensningen; bekämpa ogräsen genom att använda förmultnande marktäckningsmaterial eller marktäckande växter