Under 2024 kommer Valio att genomföra ett restaureringsprojekt i Österbotten. Ett torvfält med låg avkastning kommer att omvandlas till våtmark. Den nygamla våtmarken kommer att sakta ner avrinningen från skogens och även rena vattnet innan det rinner genom ett mindre vattendrag till Ule älv. Förutom fördelarna med vattenrening är våtmarken ett viktigt exempel på åtgärder som kan minska klimatutsläppen.
Tarmo Väisänen, ekologisk mjölkbonde på den aktuella gården, har länge funderat på alternativ till sina svårodlade torvfält. Möjligheten att skapa en våtmark kom då gården blev en del av projektet "Vatten i avrinningsområden", initierat av ProAgria. Förhoppningen är att detta ska inspirera andra lantbrukare att planera liknande projekt.
"Att anlägga en våtmark kanske inte ger någon direkt ekonomisk avkastning, men naturens värden går före omedelbara ekonomiska fördelar. En våtmark på ett lågavkastande fält kommer att hålla kvar vatten och potentiellt minska översvämningsskador på närliggande högavkastande fält. Våtmarken är på sikt till nytta för både gårdens ekonomi och miljön. Åkrar som har låg produktivitet är en sorglig syn att se, särskilt när de är mer skadliga för miljön än högavkastande åkrar", säger Väisänen.
Valios mål är att nollställa mjölkens koldioxidavtryck till 2035, och restaurering av våtmarker ingår som en viktig del för att minska utsläppen av koldioxid från torvfält. Förutom återställning kan utsläppen från torvmarker också minskas genom att utveckla nya odlingstekniker.
"Ur klimatsynpunkt är det mest förnuftiga att återställa ett lågproducerande torvfält till ett en våtmark, skog eller att hitta andra användningsområden för det, som till exempel våtmarksodling. När vi tittar på mjölkens koldioxidavtryck blir fältets avkastning en central fråga. Om fältet ger en god skörd är det mer fördelaktigt att använda ett torvfält för odling, än ett lågavkastande torvfält. Hög avkastning innebär att utsläppen per hektar sprids över fler kilo slutprodukt, till exempel mjölk, vilket minskar det totala koldioxidavtrycket", säger Tuuli Hakala, utvecklingschef i Valios klimatteam.
Våtmarksprojektet på mjölkgården Aholan Maito Oy är den första restaureringsåtgärden på ett torvfält med låg avkastning som Valio driver.
"Våtmarksarbetet är värdefullt eftersom vi ständigt lär oss om åtgärder för att minska utsläpp och kan utveckla nya affärsmodeller som gynnar både klimat och natur", sammanfattar Tuuli Hakala.
För mer information, intervju, bilder eller mer material, vänligen kontakta:
Marilyn Roseneld, presskontakt på Valios kommunikationsbyrå Shomei
Mail: marilyn.r@shomei.se
Mobil: 079 313 2073
Anette Björnlund, Kommunikation – och hållbarhetschef, Valio Sverige AB
Mail: anette.bjornlund@valio.se
Mobil: 070 303 3561
Om Valio
Valio grundades i Finland 1905. 1994 introducerades Valio i Sverige och 2002 lanserades de första laktosfria produkterna på den svenska marknaden. Varje år investerar Valio motsvarande ca 330 miljoner kronor i forskning, utveckling och nya innovationer. Satsningen har resulterat i ett av marknadens bredaste sortiment av laktosfria produkter som smakar som de ska. Valio har överfört den kunskapen till växtbaserat och erbjuder ett växande sortiment av gurt, dryck, alternativ till matlagning och ost under varumärket Oddlygood. Valio är även känt för sitt goda smör, krämiga yoghurt och läckra proteinprodukter. De senaste tio åren har Valio kontinuerligt ökat tillväxten på den svenska marknaden och omsatte 1,691 MSEK under 2022. Resan med att utveckla goda och hälsosamma produkter för ditt välbefinnande fortsätter även i framtiden. Läs mer på www.valio.se
