Gikt och kost

Gikt är en artritsjukdom som blir allt vanligare. Med hjälp av dieten försöker man förhindra giktrelaterad artrit genom att sänka urinsyranivåerna i blodet. En hälsosam kost är lämpligt för personer med gikt, så länge man kommer ihåg att vara uppmärksam på några saker.

Vad är gikt?

Gikt är en artritsjukdom som blir allt vanligare och som förekommer hos 2–3 % av vuxna i västerländska länder varav 80–90 % av dem är män. Patienterna är ofta runt 60 år, men symptom kan även diagnostiseras hos yngre vuxna. Att gikt blir allt vanligare kan förklaras av en ökning av medelåldern, fetma, ökad alkoholkonsumtion och en ökning av njursvikt.

Varför får man gikt?

Orsakerna bakom en plötslig giktattack kan vara flera. Urinsyra bildas i kroppen som en slutprodukt av purinmetabolism. Normalt utsöndras det i urinen, men vid gikt är dess ämnesomsättning och särskilt utsöndringen av urinsyra rubbade. Riskfaktorer som ökar urinsyraproduktionen är fetma, högt blodtryck, typ 2-diabetes, höga fettnivåer, hög alkoholkonsumtion, en kost som innehåller mycket purin och några sällsynta ärftliga metabola störningar. Njursvikt och många läkemedel, som vätskedrivande läkemedel, minskar utsöndringen av urinsyra.

Symtom vid gikt

En giktattack är vanligtvis en plötslig och övergående, men smärtsam, inflammation i leden som beror på kristalliseringen av urat eller urinsyra inuti leden. När blodets urinsyranivå överstiger den övre gränsen av spannet för normal nivå ökar risken för kristallbildning. Den övre gränsen för det normala uratvärdet i blodet är hos män 480 µmol/l och hos kvinnor 350 µmol/l. Uratkristallerna orsakar irritation och en inflammatorisk reaktion: leden blir svullen, röd, varm och känslig för beröring. Gikt kan sätta sig på olika leder i kroppen, men vanligast är att få gikt i stortån. Det kallas även för portvinstå eller podager.

Den direkta smärtan kan ibland behandlas med en ispåse och vila. Rådfråga alltid en läkare om du misstänker att du lider av gikt.

Behandling av gikt med kostomläggning

Med kostomläggningen försöker man förebygga giktrelaterad artrit genom att sänka urinsyranivåerna i blodet, därför undviker man livsmedel som innehåller mycket puriner. Med kostomläggning kan du sänka blodets uratnivåer med cirka 50-100 umol/l. Man kan se detta som en form av egenvård av gikt, men det bör alltid ske i samråd med vårdpersonal.

En hälsosam kost är lämplig för personer med gikt, så länge man kommer ihåg att vara uppmärksam på några saker. Om kosten och kanske även livsstilen kan ändras, behövs sällan medicinering som komplement.

Är gikt farligt?

Även om gikt i sig inte är direkt livshotande kan det leda till betydande smärta och nedsatt livskvalitet. Det kan även leda till mer långsiktiga hälsoproblem om det inte behandlas, exempelvis kronisk ledinflammation, njursjukdom, njursten och ökad risk för hjärt-och kärlsjukdomar samt diabetes. Uppsök därför alltid vård om du upplever symptom som påminner om gikt.

Kost vid gikt

Även om gikt i sig inte är direkt livshotande kan det leda till betydande smärta och nedsatt livskvalitet. Det kan även leda till mer långsiktiga hälsoproblem om det inte behandlas, exempelvis kronisk ledinflammation, njursjukdom, njursten och ökad risk för hjärt-och kärlsjukdomar samt diabetes. Uppsök därför alltid vård om du upplever symptom som påminner om gikt.

Mjölkprodukter är en bra proteinkälla i kosten vid gikt. Ät och drick mejeriprodukter som har nollprocentig eller låg fetthalt. Studier har visat att dagligt intag av mejeriprodukter med låg fetthalt minskar uratnivåerna i blodet.

Håll mängden kött och fisk per portion på en rimlig nivå eftersom de innehåller en del puriner. Det är också viktigt att se till att du dricker mycket varje dag (2-3 l/dag), vilket främjar eliminering av urinsyror från kroppen.

Om man är överviktig lindrar viktminskning ofta giktsymptom. Viktminskning kan till och med sänka urinsyranivåerna så effektivt att ingen läkemedelsbehandling behövs.

Följande kan du äta utan begränsningar:

● mejeriprodukter

● spannmålsprodukter

● fetter

● flera sorters grönsaker, frukt och bär

● ägg

● alkoholfria drycker

● kaffe

Undvik följande livsmedel i din kost:

● fisk- och fågelskinn

● små fiskar som äts med ben

● inälvor

● baljväxter, svamp och sparris

● vetegroddar

● jäst

● öl (även alkoholfri)

Begränsa följande (upp till 100-150 g/dag totalt):

● löjrom och skaldjur

● kött (nöt, fläsk, fågel, vilt)

● ärtor, bönor, sojaprodukter och svamp