Det blir allt vanligare att följa allergidieter och andra specialkoster, även bland barn. Behovet av en specialkost bör kontrolleras så man inte begränsar livsmedel i onödan. Det är särskilt viktigt för barn att kosten är allsidig, och det är inte alla specialkoster som är lämpliga för barn.
Hos små barn beror symptomen som orsakas av komjölk vanligtvis på mjölkprotein. Då pratar man om mjölkallergi. Från skolåldern beror de vanligaste magbesvären, som orsakas av mjölkprodukter, på mjölkens socker – laktos – och då är det fråga om laktosintolerans. En bebis som reagerar starkt på proteinerna i komjölk kan få allergisymptom även från mammans kost genom bröstmjölk. Om du har fått bekräftat av en läkare att du har allergi, ska alla mjölkprodukter uteslutas för både dig som ammar och din bebis. Däremot ska du inte utesluta några livsmedel på eget bevåg eftersom det förelägger en risk att kosten blir för ensidig och du och din bebis inte får i er tillräckligt med näringsämnen. Om du misstänker mjölkallergi ska du alltid vända sig till en läkare.
Om mjölken börjar ge symptom först i skolåldern, är det oftast fråga om laktosintolerans. Då kan inte kroppen bryta mjölksockret eftersom utsöndringen av det sönderdelade laktasenzymet i tarmen har minskat eller helt upphört. Typiska symptom för laktosintolerans är svullen mage, gaser i magen, diarré och buksmärtor. Vid laktosintolerans kan du fortfarande äta och dricka mjölkprodukter, men istället välja de laktosfria varianterna. Idag finns ett stort utbud av laktosfria produkter i matbutikerna.
Celiaki är en kronisk sjukdom och innebär att du inte tål gluten som finns i spannmål (vete, råg, korn). Tunntarmen blir inflammerad och kan inte ta upp näring. Celiaki hos barn kan upptäckas genom att hen har dålig viktutveckling och buksmärtor. Den enda behandlingen är att ta bort all gluten från kosten och istället äta glutenfri mat resten av livet. Enligt de senaste rekommendationerna kan även barn som har celiaki äta glutenfri havre. Havre kan ändå orsaka vissa symptom hos en del celiakipatienter, även om den inte orsakar tarmskador. Därför är det bra att börja äta havre i små portioner.
Barn ska inte äta en lågkolhydratkost. När du minskar mängden kolhydrater i kosten, ändras ofta även intaget av viktiga vitaminer och mineraler. För barn är kolhydrater även viktig energikälla. Det finns bara lite forskningsdata om lågkolhydratkost hos barn, så dess effekter på normal tillväxt och utveckling kan inte bedömas fullt ut. Man rekommenderar dock alla att kontrollera kolhydratkällorna: ”tomma kolhydrater” bör ersättas med frukt, bär, grönsaker och fullkornsprodukter.
Specialkost följs nuförtiden mer och mer trots att studier har visat att antalet matallergier inte har ökat.
Även om matallergier misstänks hos nästan vart tredje barn, är det oftast dock inte fråga om allergi. Att undvika eller fördröja provsmakningen av någon mat, även så kallad allergiframkallande mat, såsom ägg, anses inte minska förekomsten av allergier, inte ens hos barn som är i riskzonen.
De vanligaste orsakerna till matallergier hos småbarn är mjölk, spannmål, ägg och fisk. Men även andra livsmedel kan orsaka reaktioner, och många kan säkert hitta personer i sin närhet som är allergiska mot rotfrukter, kryddor, nötter eller skaldjur.
Vissa livsmedel har en större tendens att orsaka allergier eller överkänslighet hos barn än hos vuxna, eftersom tarmen hos ett litet barn ännu inte har utvecklats för att hantera all mat, som tarmen hos en vuxen har gjort. Hos barn minskar dock matrelaterade allergisymptom vid 2–3-årsåldern eller så de kan försvinna helt. Men en allergi kan även vara livslång: till exempel skaldjurs-, fisk- eller äggallergi kan finnas kvar under lång tid.
Matallergier kan orsaka en mängd olika symptom. De vanligaste symptomen är utslag eller kliande rodnad runt munnen. Även kliande mun, diarré, kräkningar, magsmärtor eller gaser i magen kan vara tecken på allergi. När barnet växer förändras symptomen: buksmärtor kan uppträda långsammare eller allergi kan orsaka plötslig diarré eller förstoppning. Lätt rodnad eller några prickar runt munnen efter att ha ätit en viss mat kan också tyda på en annan typ av överkänslighet än allergi. Lätt överkänslighet mot ett nytt livsmedel kan ofta försvinna även inom kortare tid.
Allergisymptom uppträder vanligtvis några dagar eller veckor efter att livsmedlet har lagts till barnets kost. Det är dock inte omöjligt att symptom uppstår redan under amning eller efter den allra första matningen. Allergisymptom försvinner snabbt efter det att livsmedlet som barnet reagerat på har tagits bort från kosten.
Ett litet barn är mest känsligt för näringsbrist. En kost enligt dagens näringsrekommendationer garanterar att barnet växer jämnt och får i sig tillräckligt med de näringsämnen som hen behöver för att växa normalt.