Specialkost för äldre
Behovet av specialkost hos äldre personer kan bero på olika orsaker och bör undersökas noggrant, och ska ses över då och då för att undvika onödiga kostrestriktioner.
Specialkost komponeras för att motsvara en allsidig baskost för att kunna säkerställa tillräckligt intag av energi, protein och andra viktiga näringsämnen. Förändringarna görs på ett sådant sätt att de inte ska påverka matens smak och doft.
Laktosintolerans
Mjölk innehåller mycket högkvalitativt protein, kalcium och vitamin D, vilka alla är viktiga för äldre. Om en person inte äter mjölkprodukter, måste man veta om kostbegränsningen beror på mjölkallergi, laktosintolerans eller om hen inte gillar mjölk som måltidsdryck men kan äta mjölkbaserade, proteinrika mellanmål eller maträtter där mjölk ingår. Valios laktosfria produkter passar inte till de som är komjölksproteinallergiker.
Berikad kost
Berikad kost behövs när den äldre är undernärd eller riskerar att drabbas av undernäring. Matportionerna bör vara små men energi- och proteinrika. De enklaste sätten att förbättra en persons kost är att servera hens favoriträtter, protein- och energirika mellanmål och tillsätta fettillskott i matlagningen. Vid behov kan kliniska näringstillskott användas. Intensifierad kost behövs ofta i en omstrukturerad kost.
Konsistensanpassad kost
En konsistensanpassad kost kan behövas till exempel när förmågan att tugga och svälja är nedsatt på grund av sjukdom, operation eller att tänderna/proteserna är i dåligt skick. Konsistensanpassad mat kan vara timpal, gelé eller tjockflytande.
Konsistensanpassad mat får inte minska matens energi-, protein- eller annat näringsinnehåll. Dessutom bör konsistensanpassad mat se aptitlig ut. Det är bra att mosa alla delarna av måltiden var för sig, och sedan lägga de olika delarna snyggt på tallriken. Salladen kan du byta ut mot en dryck, som till exempel en frukt- eller grönsakssmoothie.
Diabetes
En diabetiker behöver ingen speciell diet, utan hen kan äta vanlig, rekommenderad baskost, som innehåller mycket fibrer, måttligt med fett och snålt med socker och salt. Diabetiker kan använda produkter och efterrätter som är sötade med vanligt socker men sötning med fruktsocker är inte längre ett rekommenderat alternativ speciellt för diabetiker. Vid behov kan man använda konstgjort sötningsmedel för att söta kaffe och te. När det gäller produkter som är sötade med socker är det bra att välja produkter som innehåller mindre socker.
Gikt
Giktpatienter bör undvika livsmedel som innehåller mycket purinämnen som bland annat inälvor, små fiskar (som kan ätas med ben), fisk- och fågelskinn, vetegroddar och öl (även alkoholfri). Mängden purinämnen i växter spelar vanligtvis ingen roll.
Här kan du läsa mer om kost och gikt.
Gallsten
Fetma och metaboliskt syndrom ökar risken för gallsten. En person med gallsten bör följa rekommenderad kost. Det är viktigt att portionerna är lagom stora och att du äter på regelbundna tider och inte för snabbt. Vissa livsmedel kan orsaka symptom, som ärtor, bönor, kål, oskalad gurka, paprika, lök, färskt äpple, avokado, kaffe, sorbitol samt färskt rågbröd och bullar.
