Laktosintolerans


Laktosintolerans är vanligt och helt naturligt. Det är ingen sjukdom och är inte farligt, men det kan ibland vara ganska besvärligt.

Laktosintolerans är heller ingen allergi utan innebär att man har en brist på enzymet laktas i tarmen, vilket gör att man inte kan bryta ner laktos (mjölksocker) i maten. Laktos finns bland annat i mjölk. Olika personer får olika besvär och tål olika mycket laktos.

Om du misstänker att du har laktosintolerans kan du läsa mer på 1177 och ta kontakt med sjukvården för att utesluta att dina besvär inte beror på något annat.

Laktosintolerans blandas ibland felaktigt ihop med mjölkproteinallergi, som är något helt annat. Läs mer om mjölkproteinallergi här.

Glutenintolerans

Laktosintolerans bör heller inte blandas ihop med tarmsjukdomen glutenintolerans (celiaki), som innebär att du är intolerant mot proteinet i råg, vete och korn. Symptomen på glutenintolerans liknar de mag- och tarmproblem du får vid laktosintolerans, men är vanligtvis något värre. Laktosintolerans och glutenintolerans är två helt olika saker och har ingen direkt koppling, det vill säga du är inte automatiskt glutenintolerant om du är överkänslig mot laktos. Däremot kan en obehandlad glutenintolerans leda till sekundär laktosintolerans, om du har otur.

Tre former av laktosintolerans

Det finns tre olika former av laktosintolerans, eller laktasbrist som man också säger:

Primär laktosintolerans

Primär laktosintolerans är den vanligaste formen av laktosintolerans.

Den är fullständigt normal och beror på att kroppen med åren bildar mindre av enzymet laktas vilket gör det svårare att bryta ned mjölksockret. Hur mycket laktas som bildas är något som varierar från person till person och beror bland annat på ärftlighet.

Nyfödda barn har normalt en riklig produktion av laktas för att kunna bryta ned mjölksockret i bröstmjölken och använda det som näring. Produktionen minskar sedan under uppväxten, hos svenska barn vanligen i 5-10-årsåldern, vilket innebär att laktosintolerans hos barn under år är mycket ovanligt. Ju äldre barnen blir desto vanligare är det att förlora förmågan att bryta ned laktos. Hos somliga försvinner produktionen av laktas nästan helt när de nått skolåldern men ofta visar sig symptomen först i tonåren eftersom minskningen sker gradvis.

Sekundär laktosintolerans

Laktosintolerans kan även uppstå till följd av en sjukdom eller skada i tarmen och kallas då sekundär laktosintolerans.Orsaken kan vara en tarmsjukdom eller tarmskada. Denna typ av laktosintolerans är tillfällig, därför kallas den också för tillfällig laktosintolerans, och när skadan på tarmen har läkt så återfår tunntarmen oftast sin förmåga att bryta ner laktos.

Medfödd laktosintolerans

Medfödd laktosintolerans är en mycket ovanlig, ärftlig form av laktosintolerans som man föds med. Den upptäcks tidigt hos spädbarn eftersom att de inte kan dricka bröstmjölk utan att få svår diarré. Det beror på att spädbarnet inte producerar laktas alls eller i mycket små mängder. Medfödd laktosintolerans kvarstår hela livet och kallas också för kongenital laktosintolerans.

Kan man få laktosintolerans av att dricka laktosfri mjölk?

Laktasproduktionen är genetiskt bestämd och produktionen av laktasenzymet minskar inte om man konsumerar laktosfria produkter. Man kan alltså inte bli laktosintolerant av att äta laktosfria produkter.

Det är däremot individuellt hur mycket laktos en person klarar av att bryta ned i sina tarmar. En del kan dricka ett helt glas mjölk utan att känna obehag, andra kanske kan hantera en skvätt mjölk i kaffet medan vissa får besvär direkt då de får i sig laktos. Man får helt enkelt prova sig fram. En annan sak som är viktigt att komma ihåg är att laktosintolerans inte är detsamma som en allergi. Till skillnad från en glutenintolerant person blir tarmen hos de som har laktosintolerans inte skadad om man får i sig mjölk eller andra mejeriprodukter. Det är alltså inte farligt att äta mat som innehåller laktos om man är laktosintolerant.

Laktosintolerans hos vuxna i Sverige och världen

Naturen har sett till så att bebisar ska kunna ta hand om näringen i bröstmjölk som innehåller förhållandevis mycket laktos. Däremot är det ungefär 14% av skolbarnen och 6,8% av den vuxna befolkningen i Sverige är laktosintoleranta.1 Laktosintolerans har blivit vanligare i Sverige, främst beroende på att fler kommer från länder där det är vanligt att man inte tål laktos som vuxen. I vårt grannland Finland är 16% av befolkningen laktosintolerant men här i Norden tål vi ändå mjölk bättre än i exempelvis många asiatiska länder, där upp emot 100 procent av befolkningen är överkänsliga. Det beror på att en särskilt gen har muterat under årtusenden och gjort att människor i Norden och i Nordamerika tål mjölk bättre, även som vuxna.

1Ricardo Almon, Lactase Persistence and Lactase Non-Persistence. Prevalence, influence on body fat, body weight, and relation to the metabolic syndrome, Örebro Universitet, 2010, 18

 


För mer information om maghälsa

Populära avdelningar