Kost för bebisar mellan 4-12 månader
För de flesta barn räcker det med enbart bröstmjölk upp till 6 månaders ålder. Vid 4–6 månaders ålder är barnets utveckling och motoriska färdigheter på en sådan nivå att barnet är redo att även prova äta fast mat.
Barnet utvecklas: kan äta de första skedarna vid 4–6 månader
Bröstmjölk är den bästa näringen för den nyfödda. Genom amningen har det lilla barnet alltid tillgång till en lättsmält, färsk, prisvärd och lagom varm måltid. Under de första sex månaderna får barnet all den näring som hen behöver från bröstmjölken, förutom D-vitamin. Men modersmjölken handlar inte bara om näring; tack vare amningen får barnet närhet, värme och gemensam tid med mamman. Läs mera om nyttan av bröstmjölk och amning samt kosthållning under amningsperioden.
Vid 4–6 månaders ålder är barnets utveckling och motoriska färdigheter på en sådan nivå att barnet börjar vara färdigt för att pröva fast mat. Att träna barnet på att äta med sked och vänja sig vid puréer i små smakportioner kan du börja med vid 4–6 månaders ålder. Senast vid 6 månaders ålder bör barnet få annan mat utöver bröstmjölken. Om barnet får ersättning istället för bröstmjölk, kan du börja ge fast föda vid 4–6 månaders ålder. Ge smakportionerna efter att du gett ersättningen.
Börja att ge små smakportioner, det räcker med lite på en tesked, och öka sedan på portionerna efter hand. Börja med pureade grönsaker (till exempel potatis, morötter, blomkål, sötpotatis), frukter och bär. Med åldern och när färdigheterna utvecklas, kan du gå över till grövre mat. Du kan även ge mat som kan utforskas med fingrarna för att vänja ditt barn vid fast föda. Läs mera om enkel plockmat. Vid cirka 5 månaders ålder kan du utöka kosthållningen genom att lägga till gröt, andra spannmålsprodukter samt, fisk, kyckling och kött. Nu kan du även ge nötter och mandlar som malda, osockrade och osaltade, blandade till exempel i en grönsakspuré.
Vid cirka 6 månaders ålder är en liten mängd (1 tsk) kött, kyckling, fisk eller ägg (proteinkälla) lagom som måltid. Upp till cirka 1 års ålder räcker det med 1–1,5 msk kött per måltid. Ett rikligt intag av proteiner under de två första levnadsåren har visat sig ha ett samband med högre viktindex senare i livet. Kom ihåg att dagligen ge ditt barn D-vitamintillskott.
Ett barn som helammas behöver vanligtvis inte vatten, eftersom barnet får i sig tillräckligt med vätska via bröstmjölken. Är det varmt väder ska du amma lite oftare.
Fortsätt att amma. Bröstmjölken är barnets viktigaste näringskälla även efter att barnet har börjat med tilläggskost.
Du kan ge smakportioner till ett litet barn när som helst under dagen. Lunchtiden är vanligtvis bra, då är barnet oftast piggt och på gott humör. Använd en liten sked när du matar och tvinga inte barnet att öppna munnen. Rör underläppen lite lätt med skeden. Då öppnar barnet munnen och kan känna smaken när hen slickar på läpparna.
Vid 6 månaders ålder ska du servera allsidig kost, men med hänsyn till de restriktioner för vissa livsmedel som gäller för barn under 1 år. Vänta inte med att prova olika livsmedel, som till exempel fisk eller ägg, på grund av rädslan för olika allergier. Det är inte mindre risk för allergier bara för att man väntar med att prova olika livsmedel – inte ens hos barn där det finns allergi i familjen. I stället har man konstaterat att introducera och prova olika nya maträtter främjar utvecklingen av barnets tolerans mot nya livsmedel.
Att begränsa kosthållningen eller vänta med att prova nya livsmedel kan göra det svårare att prova nya livsmedel och vänja barnet vid nya smaker, texturer och matkombinationer. Om du väntar med att låta ditt barn prova mat med grövre konsistens tills hen är över 9 månader gammalt, kan det vara svårt att få barnet att vilja äta mat med grövre konsistens lite senare. Det kan i sin tur leda till att ditt barn vägrar att äta viss mat och kanske äter mindre mängder av frukt och grönsaker.
Att bekanta sig med nya maträtter
Även om barnet av naturen är nyfiket på nya maträtter, kan det även ha en lite avig inställning till nya smaker och konsistenser. Bästa sättet att vänja barnet vid nya livsmedel är att ge små smakprover flera gånger under samma vecka. Det kan ta 10–15 gånger innan ditt barn accepterar en ny smak, ibland ännu fler. Att inte maten stannar kvar i munnen behöver inte nödvändigtvis betyda att barnet inte gillar maten. Barnet kan bara helt enkelt inte än hantera mat med ny konsistens eller textur. Övning ger färdighet! Att peppa, uppmuntra, berömma och föregå med gott exempel, underlättar processen att bekanta sig med nya maträtter.
Det är svårt att veta hur mycket barnet äter när man ammar. Matlusten kan variera från dag till dag och vid olika amningstillfällen eller på grund av humöret och hur ditt barn mår. Detta är bra att komma ihåg när du ger ditt barn fast föda – hur mycket mat ditt barn äter är olika från dag till dag.
Fortsätt att amma. Bröstmjölken är barnets viktigaste näringskälla även efter att man har börjat med tilläggskost. Att ge rikligt med tilläggskost i tidigt skede kan resultera i tidig avvänjning. Deltidsamning rekommenderas åtminstone tills barnet fyller 1 år. Du kan fortsätta med amningen även efter att barnet har fyllt 1 år, så länge som det känns bra och fungerar för familjen.
Barnet har spänd mage
Barn som heltidammas har sällan förstoppning, därför att laktosen i bröstmjölken håller avföringen mjuk. Barn som äter bröstmjölksersättning har vanligtvis fastare avföring än barnen som ammas. Att börja med tilläggskost kan både hjälpa magen att fungera eller inte. Om ditt barn blir hård i magen kan du ge plommonpuré eller plommonsaft istället för att ge mer fibrer. Kom ihåg dock att undvika livsmedel som barnet, på grund av sin ålder, inte får äta än. Kontakta barnavårdscentralen om inte problemet försvinner.
Måltidsintervallet för småbarn
När ditt barn börjar äta fast föda, ska du vänja hen med att äta 5–6 måltider varje dag, på regelbundna tider. Mellanmålen är viktiga för småbarn därför att de behöver få ny energi rätt så ofta. Mellanmål betyder dock inte att barnet får mat eller dricka hela tiden. Kontinuerligt småätande minskar matlusten och är inte bra för tänderna.
Gröt samt bär och frukter i lagom stora bitar, rivna eller som puréer, är bra mellanmål i den här åldern. Så fort det är möjligt, försök att avsätta tid för en lugn och stressfri måltidsstund. På det här sättet lär sig barnet den sociala betydelsen av en måltid. Att se sina föräldrar äta varierad mat gör att även barnet blir nyfiket och vill prova nya smaker. Ju allsidigare kosthållning barnet har som litet, desto öppnare och fördomsfriare är barnets inställning till nya maträtter även senare i livet. Barnets mattallrik ska fyllas enligt tallriksmodellen, men portionsstorleken ska vara mindre än hos vuxna. I det här skedet innehåller måltiderna små bitar eftersom de nya tänderna behöver ha någonting att tugga på. Direkt efter att de första tänderna har kommit är det viktigt att börja med tandborstning.
Att vänja sig vid vanlig mjölk i 10 månaders ålder
Det är bra att börja prova mjölkprodukter i mindre mängder och med syrade mjölkprodukter (som yoghurt och filmjölk) som man kan göra goda mellanmål av tillsammans med frukt- och bärpuréer. Vanlig mjölk kan användas som en del av maten som serveras, till exempel i soppor eller potatispuré. Keso kan ges i mindre mängder till barn under 1 år för att öva på att äta med fingrar.
Matlagningen blir lättare när man kan laga delvis samma mat till hela familjen. Undvik dock att salta och krydda maten starkt innan du har tagit undan en portion från maten som de övriga i familjen ska äta. Fet mat som tillagats i stekpanna är inte lämpligt att ge före 1 års ålder. När ditt barn har fyllt 1 år kan hen börja äta samma mat som den övriga familjen. Du ska fortfarande undvika att servera mellanmål som innehåller mycket socker eller salt eller som innehåller mycket fett. Kvaliteten på barnets kosthållning blir ofta sämre när barnet får samma matvanor med resten av familjen.
Ett dagligt intag av 4 dl flytande fettfria mjölkprodukter eller mjölkprodukter med låga fetthalter, rekommenderas till barnet. Syrade mjölkprodukter och välling är inkluderade i denna mängd. Vanlig fettfri komjölk eller berikad, osötad växtbaserad dryck som används på samma sätt som mjölk, kan ges från och med cirka 1 års ålder. Syrade mjölkprodukter kan ges från och med 10 månaders ålder. Man kan fortsätta med amningen även efter 1 års ålder, om familjen så vill. Kom ihåg att kontrollera halterna av kalcium, jod och D-vitamin på växtbaserade drycker om du ersätter mjölken med dem.
Det är bra att dagligen inkludera mjukt, synligt fett i barnets kosthållning för att säkerställa intaget av nödvändiga fettsyror. Till exempel passar rapsolja till hela familjens matlagning. Den har en mild smak och en bra sammansättning av fettsyror. Den rekommenderade mängden av synligt fett är 20–30 g/dag till barn i förskoleåldern. Detta motsvarar 1,5–2 msk växtolja eller 4–6 tsk växtbaserat margarin.
