Hur ska man tänka när man ger mat till små barn över 1 år? Vid 1-årsåldern kan barnet börja äta samma mat som resten av familjen. Undvik att servera söta, salta och feta mellanmål, i den här åldern efterfrågar inte barnet själv sådan mat. Tallriksmodellen är ett klokt val - både för små och vuxna. Läs mer om kost för barn här.
Det blir lättare att följa näringsrekommendationerna när man blir äldre om man redan som barn har vant sig vid att äta hälsosamt och välja produkter med lägre innehåll av salt. Ändå brukar barnets kost bli sämre när hen övergår till att äta samma mat som resten av familjen, då barnet får i sig för mycket salt och mättade fetter. Därför är det viktigt att se över hela familjens kosthållning. Testa tallriksmodellen, som är en enkel vägvisare för en balanserad och allsidig måltid. Balansen mellan de olika delarna i tallriksmodellen för ett barn över 1 år är densamma, men portionsstorleken är mindre.
Genom att använda sig av tallriksmodellen, kan hela familjen äta samma mat. Portionsstorleken varierar dock beroende på energibehovet hos varje enskild familjemedlem. Barnen gillar oftast tydliga, subtila smaker. Du kan lägga proteinet, kolhydraterna och grönsakerna åtskilt från varandra på tallriken, så att barnet får möjligheten att bekanta sig med nya råvaror och smaka på dem i lugn och ro.
När du väljer mat som ska passa till hela familjen kan du följa följande rekommendationer:
Ät grönsaker, frukter och bär vid varje måltid. Barn rekommenderas att äta 5 portioner varje dag, en handfull varje gång (handfull som är lika stor som barnets, totalt cirka 250 g).
Välj spannmålsprodukter som är rika med fibrer och som innehåller fullkorn. Ett bröd med mycket fibrer innehåller minst 6 g /100 g fibrer.
Välj fettfria mjölkprodukter eller mjölkprodukter med låg fetthalt (fett högst 1 %, i ostar högst 17 %).
Ät inte rött kött, korv- chark- och köttprodukter varje dag.
Ät fisk minst 2–3 gånger i veckan. Växla mellan olika fisksorter.
Använd vegetabiliska oljor och vegetabiliska fetter varje dag.
Använd måttligt med salt och socker samt livsmedel som innehåller dessa.
Välj vatten som törstsläckare. Det är ett bra val med tanke på viktkontrollen och tandhälsan.
Vanlig fettfri komjölk eller berikad, osötad växtbaserad dryck som används på samma sätt som mjölk, kan ges från och med cirka 1 års ålder. Syrade mjölkprodukter kan ges från och med 10 månaders ålder. Man kan fortsätta med amning även efter 1 års ålder – om familjen så vill.
Ett dagligt intag av 4 dl av flytande fettfria mjölkprodukter eller mjölkprodukter med låga fetthalter, rekommenderas till barn i förskoleålder för att säkerställa tillräckligt intag av kalcium, jod och D-vitamin. Syrade mjölkprodukter och välling är inkluderade i denna mängd. Dessutom rekommenderas 1 skiva ost med låg fett- och salthalt (fett högst 17 % och salt högst 1,2 %). Kom ihåg att kontrollera kalcium, jod och D-vitaminhalterna i produkterna om du ersätter mjölken med växtbaserade drycker.
Regelbundna måltids- och mellanmålsintervaller är viktiga för ett litet barn. När det är långt mellan måltiderna och barnet är hungrigt blir hen både trött och irriterad. Ett barn kan äta endast små portioner i taget. Därför är det viktigt att varje dag servera frukost, lunch, middag, kvällsmat och 1-2 mellanmål. Barn i förskoleåldern behöver även en ordentlig middag och kvällsmat, så att energin räcker till för att växa, utvecklas och leka. Hela familjen rekommenderas äta med 3–4 timmars mellanrum, vilket motsvarar 4–6 måltider per dag. Att äta på regelbundna tider hjälper till att reglera både mätthetskänslan och energinivån.
Ett barn på 1 år kan redan använda en sked, bara hen får en möjlighet att öva. Barnet kan också signalera när hen är mätt. Ett litet barn har en enastående förmåga att balansera intaget av energi som det behöver dagligen, även om mängden mat och matens energiinnehåll varierar vid olika måltider. Ibland går det åt mycket mat, ibland mindre. Det går bra att lämna mat på tallriken och man ska aldrig tvinga barnet att äta. Du kan lita på att barnet äter när hen är hungrig. Om det känns som att barnet aldrig äter maten, kanske portionsstorleken är för stor eller att barnet småäter mellan måltiderna.
Småbarn deltar gärna i kökssysslor. Barnet kan hjälpa till att lägga färdigskurna grönsaker i kastrullen, se bara till att kastrullen inte står på en varm spishäll. Ibland kan också en liten en godsak försvinna snabbt i munnen. Det är bra att låta barnet smaka på alla typer av maträtter och livsmedel. Det är dock bra att begränsa intaget av mat som innehåller mycket salt, ättika, vinäger, socker och fett. Barnet ska uppmuntras att vara ett nyfiket smakprov som vågar och vill utforska, känna, lukta och smaka på ny intressant mat. Ju mer varierad ett barns kost är i tidig ålder, desto lättare och mer fördomsfri kommer han eller hon att vara om ny mat längre fram. Att vänja sig vid beska och sura smaker kan dock kräva flera smaktillfällen. Ett barn som är lite mera försiktigt kan inspireras av att se föräldrar och äldre syskon äta olika maträtter och prova nya smaker.